Sommar

Kittelfjället.

Kittelfjällets topp
Den här turen är ganska ansträngande. Det finns två vägar att gå.

A. Den kortaste börjar mitt i Kittelfjäll, ett 50-tal meter öster om affären Coop. Stigen går brant uppför genom skogen och delvis på kanten av en djup ravin. Den kommer sedan ut på en platå ovanför trädgränsen, det så kallade loftet, och fortsätter sedan över platån fram till foten av fjället. Leden fortsätter upp på fjällkammen och sedan till höger upp på toppen, 1 225 meter över havet.

B. En annan led börjar vid turisthotellet och man går enklast uppför nationella slalombacken, passerar toppstugan, går sedan en bit bort mot liften där leden viker av upp mot toppen och sedan blir det en brant klättring upp på själva fjället. Väl uppe går man på fjällryggen fram till den punkt där den andra leden kommer upp och tar sedan samma väg upp till högsta toppen.

Mot Borkafjället.

Dunderforsen (ibland även kallad Bullerforsen)
Vid stora vägen nedanför hotellet börjar en vandringsled som går via Rissjöns bisjö Bleriken (där det finns en övernattningsstuga) till Marsfjället, Vilhelminas högsta topp, 1 590 meter över havet. Efter ett par kilometer i lättgången terräng når man Vojmån och det vackra vattenfallet Dunderforsen. En hängbro går över ån. Här kan man gå på klipporna vid fallet (och varför inte sitta ner med matsäcken och lyssna på det mäktiga vattenbullret) och fisket nedanför är ganska bra.

A. Man kan också fortsätta upp mot Borkafjället den här vägen och ända upp på toppen, 1 316 meter över havet.

B. Den som vill vandra längre kan fortsätta leden till Fatmomakke eller till Marsliden på andra sidan Marsfjället i Kultsjödalen.

Vojmån.

Vojmån
Vojmån slingrar sig genom hela dalgången och det är därför det heter Vojmådalen. På flera ställen i Kittelfjäll, på båda sidor av ån, finns byggda vindskydd med eldstäder, lämpliga för dem som bara vill göra en kortare utflykt och koka kaffe vid ån. På båda sidor om ån finns stigar, men för närvarande är de svåra att ta sig fram på. Undantag Röda leden (se nedan).

Sagostigen.

Sagostigen
Med början vid Sågforsen i Tvärån (vid stora vägen finns en skylt Sagostig) går stigen västerut längs Vojmån fram till en hängbro som leder över ån nedanför Kittelfjäll. Stigen går över bron och sedan i en rundel upp på de så kallade Rödstenskullarna och sedan tillbaka samma väg till Sågforsen. Längs stigen finns en rad målade sagofigurer och tavlor som berättar bland annat om vittra och om filmen ”Ödemarskprästen” som spelades in i Kittelfjäll med omnejd med många bybor som statister.

Röda leden.

Röda leden
Börja med Sagostigen och följ den upp mot rödstenskullarna. Där viker röda leden av och går sedan längs rödstenskullarna på södra sidan av Vojmån mot Dunderforsen. Leden är relativt lätt att gå och utmärkt med röd märkning. Vackra vyer över Vojmån och fjällen samt fin natur genom rödstenskullarna och gammal tallskog. I övrigt se Dunderforsen. Det finns möjligheter till avstickare ner mot Vojmån för att fiska.

Björnkullen. Foto: Jan Thomasson

Björnkullen
Stigen börjar vid Kittelfjälls vattenverk och följer skoterleden upp mot fjället.
Leden är relativt lätt att gå och efter cirka tre kilometer är man uppe på högsta punkten på leden med en fin utsikt över Grönfjället i norr och Marsfjället i söder samt omgivande fjäll. Om man fortsätter leden kommer man till Grönfjäll. En förutsättning, om man inte vill gå samma väg tillbaka, är att någon kan hämta en där. Ett annat alternativ är att ta vänster från leden och gå längs en gammal stig upp mot loftet. Den är inte rösad, men lätt att gå. Väl uppe på loftet kan man följa loftet till toppstugan ovanför hotellet och sedan ta nationella slalombacken ned.

Dikafallet. Foto: Jan Thomasson

Dikafallet
Stigen börjar vid en bro och en parkeringsplats på stora vägen 15 kilometer från Kittelfjäll mot Dikanäs. En pil pekar mot Dikafallet. Efter en lätt promenad på cirka 20 minuter längs en bäck och genom skogen kommer man fram till det vackra fallet. Nära fallet finns en rastplats med bord och bänkar.

Grantonskalet.

Grantonskalet
Vandringen börjar i Grönfjäll och efter ungefär en halvtimme, delvis i en rätt brant uppförsbacke, går stigen på skrå förbi Grönfjällets sydligaste topp Kroenejenvaellie. Efter ytterligare några hundra meter kommer man fram till skalet, en fantastiskt vacker högfjällsdal med Grönfjället på ena sidan och Klippfjället (toppen 1 372 meter) på den andra. Genom dalen går Grantonbäcken och den kan man passera på en bro. Vandringen är enkel och klaras även av barn i 5-6-årsåldern.

A. För den som vill gå längre finns det en led upp på den 1 376 meter höga Grönfjällstoppen. Man kan också gå upp på en låg närliggande kam på Grönfjället och har då en mycket vidsträckt utsikt västerut.

B. Dessutom finns det en led runt Grönfjället, förbi Rotiken, på baksidan av både Fågelfjället och Valfjället fram till det gamla samevistet Silisen och sedan ner till Fättjaur.

Klitvallens sameviste. Foto: Jan Thomasson

Klitvallens sameviste
Den här ungefär tre kilometer långa promenaden börjar på samma ställe i Grönfjäll som vägen upp till Grantonskalet. Stigen går genom skogen och över ett stort antal bäckar. Över den största, Grantonbäcken, finns en hängbro – de andra passeras på mindre broar. Efter en lätt vandring kommer man fram till nedre delen av det sedan 1950-talet av familjen Gorik övergivna samevistet. Där finns en kåta och en bod. Efter ytterligare ett hundratal meter finns några husruiner. Går man därifrån till höger kommer man till en välbevarad kåta och en lika välbevarad bod. Länge förföll samevistet men det restaurerades i slutet av 1990-talet.

A. Den som vill gå längre kan ta den stig som går upp på en platå ovanför trädgränsen och sedan fortsätter till Södra Matsdal. Promenaden till Matsdal är lätt men förutsätter att någon hämtar där (om man inte vill gå samma väg tillbaka förstås).

Silisen. Foto: Jan Thomasson

Silisen
Stigen upp till Silisens gamla sameviste börjar i Fättjaur (18 kilometer från Kittelfjäll mot Norge) med en brant backe och sedan är det en två kilometer bred väg ända fram till det i dag övergivna samevistet Silisen. Där finns en torvkåta, en bod och en stolpbod. Fram till 1920-talet användes vistet av Thomas Lambert Klementsson och hans familj. Senare vistades familjen Gorik där av och till. En arkeologisk inventering kring år 2000 visade på rika samiska lämningar, bland annat härdar och kåtatomter.

Daunatjokko.

Daunatjokko
Ungefär 15 kilometer efter vägen mot Norge, och sedan byn Borkan passerats, finns en bro över Vojmån. Precis på andra sidan börjar stigen (en skylt visar var) upp mot Daunatjokko. Efter några kilometer är man uppe på högfjället nära en teve-mast. Sedan kan man fortsätta vandringen upp på själva fjället och så småningom högsta toppen, 1 291 meter över havet.

Daarnegenjohke. Foto: Jan Thomasson

Daarnegenjohke
Den som på ett enkelt sätt vill se vackra forsar och vattenfall ska åka drygt 50 kilometer från Kittelfjäll mot Norge. Precis i västra kanten av nedre Vapstsjön (där finns en parkeringsplats vid vägen) finns en hängbro över Vapstälven. Sedan är det en lätt och inte så lång vandring längs leden mot Daningen innan man kommer fram till forsarna och fallen i den breda bäck som syns tydligt från landsvägen. Bäcken kastar sig våldsamt utför sluttningen ett par hundra meter i sin slingrande färd ner till Vapstälven, delvis i djupa raviner.

Lagunen i Tvärån. Foto: Jan Thomasson

Lagunen i Tvärån
En tämligen okänd vandring går till en lagun som ligger långt upp i Tvärån. Det finns två vägar dit. En börjar nära hotell Granen i Henriksfjäll och saknar märkning. Den första delen går man på en skoterled – inte så svårt men rätt brant. Sedan följer man Tvärån till lagunen, en krånglig och snårig vandring.
Den andra vägen är betydligt bättre. Man följer den skoterled upp mot Björnkullen som börjar vid stora vägen ett par hundra meter öster om affären. Efter cirka en kilometer passerar man en bro och kort efter finns en pil med texten Tvärån inklämd i ett träd, man får titta noga för att se den. Sedan får man följa en för det mesta osynlig stig med röda snitslar. Det är lätt att gå fel och det är viktigt att hålla nivån cirka 620 – 630 meter över havet. Väl framme vid Tvärån – den går inte att missa – finns lagunen (se bilden). Enklast är att gå över Tvärån (den är smal där) precis ovanför den lilla forsen som mynnar ut i lagunen och gå runt lagunen och på det sättet komma fram till den fina sandstranden.

Vandringsväg till Lagunen i Tvärån. Karta: Jan Thomasson (Klicka på kartan för att göra den större.)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *