Kittelfjälls historia och Museum

Innehåll

Historien från 1808 till idag

Kittelfjäll i årtal

1808  Enligt berättelser kom dalmasen Lasse Larsson – senare kallad Överste Lasse – då till det som skulle bli Kittelfjäll.

 1814 Syn görs för Överste Lasses krononybygge.

1815 Krononybygget godkänns.

1824 Överste Lasses son Henrik flyttar till det som sedan blir Henriksfjäll och anlägger ett nybygge där.

1828 Överste Lasse dör.

1831 Ny syn görs och krononybygget delas mellan tre av Överste Lasses barn.

1833 Johan Persson Ward köper Kittelfjäll.

1858 Henriksfjäll utvecklas genom syn av ett nytt område, Henriksfjäll 2.

1860 I slutet av 1850-talet flyttar Överste Lasses son Lars, Kittels-Lasse, till Borkan.

1905 Generalpoststyrelsen beslutar att lantbrevbäringen från Dikanäs till Svalgonäs ska utökas från en tur varannan vecka till en tur i veckan i vardera riktningen.

1909 Ett stort jordras skapar Storgrovan.

1918-1919 Åbodelning i Kittelfjäll och Henriksfjäll.

1919 Länsstyrelsen begär hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att man upprättar plan och kostnadsförslag för en ödemarksväg mellan Dikanäs och Fättjaur.

1924 Vägen mellan Dikanäs och Kittelfjäll blir klar.

1930 Hanna Persson från Torvsjö utanför Åsele anställs som lärarinnan i Kittelfjäll. Hon gifter sig sedan med handlaren Ragnar Lönnevall.

1930-talet Vägen blir klar mellan Dikanäs och Dajkanvik och därmed fis det väg mellan Dikanäs och Vilhelmina. Även vägbygget Kittelfjäll-Fättjaur slutförs.

1930-talet De första telefonerna installeras i Kittelfjäll.

1931 Samen Jonas Kristofferson förolyckas i juni i en cykelolycka mellan Kittelfjäll och Borkasjön.

1950-1951 Kittelfjäll och Henriksfjäll får elektricitet.

1954 Alf Grahn är reserv i svenska slalomlandslaget vid VM i Åre.

1956 Turisthotellet i Kittelfjäll invigs. Drivs från början av Svenska Turistföreningen.

1957 Bybon Rune Eriksson drunknar i Borkasjön den 8 augusti.

Slutet av 1950-talet

Bröderna Tore Och Bengt-Erik Grahn slår igenom som slalomåkare. De följs sedan av sina bröder Sune, Axel och Göte. Totalt vinner bröderna (inklusive Alf) tolv individuella senior-SM-guld och 20 lagguld. Dessutom blev det en rad junior-SM-guld och Axel vann ett VM-silver i militära VM. Bengt-Erik var med i den svenska truppen till vinter-OS i både Squaw Valley 1960 och Grenoble 1968. Han vann flera FIS-tävlingar, det som i dag heter World Cup.

1960 Första slalomliften sätts upp vid hotellet.

1967 Vägen till Skalmodal blir klar och Sverige får en ny Norgeväg.

1970 och 1980 – talet

Provbrytning av olivin-sten gjordes nedanför Lebbinesnjuonje, men det blev aldrig någon gruvbrytning. Men så sent som 2009finns fyndigheten markerad som riksintresse av Statens geologiska undersökningar, SGU.

1971 I maj automatiseras telefonnätet.

1971 Familjen Grahns hus i Kittelfjäll brann ner på valborgsmässoaftonen. Något som noterades i sportsändningarna i Sveriges television.

Hotellet byter ägare ett flertal gånger. Vid ett tillfälle köps det för en krona. Nya slalombackar röjs och Kittelfjäll blir ett begrepp i alpina kretsar.

1975 Bovinders affär i Henriksfjäll läggs ner.

1985 Konsum i Kittelfjäll flyttade till en ny byggnad – den som är affär än i dag.

1980-talet Det talades om en vattenfabrik i Kittelfjäll, på grund av den fantastiska vattenkvaliteten. Prover togs, men projektet skrinlades sedan.

1986 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Vojmådalen är ett av de svårast drabbade områdena i Sverige.

1987 En lavin tar med sig toppstugan ovanför hotellet. En ny stuga byggs sedan en bit därifrån.

1989 Övre Vojmådalens bygdeförening bildas. Ett par år senare står dagens bygdegård på plats.

1990-talet

1992 Som siste bonde i Kittelfjäll lägger Paul Rickefors ner jordbruket.

1994 På hösten var tävlingen ”Duell i Kittelfjäll” ett av inslagen i TV-programmet ”Det kommer mera”. Lag från de olika landskapen tävlade i ett antal olika grenar, bland annat repklättring vid Tvärån.

2000-talet

2000 Boney M uppträdde i partytält vid hotellet

I slutet av april år 2000 hände det nästan historiska. Den smått legendariska discogruppen Boney M kom nämligen till Kittelfjäll. Med Mazie Williams i spetsen rev gruppen av den ena låten efter den andra inför den milt talat stora publiken i ett 450 kvadratmeter stort partytältet, närmare 900 personer. Varav 700 hade beställt biljetter i förväg.

Redan den första låten, ”Sunny”, fick i gång publiken, men det största jublet kom när Boney M förde fram hiten ”Rivers of Babylon”. Den fick de för övrigt framföra två gånger innan publiken var tillfredsställd.

Och publiken var nöjd. Den deltog både med allsång och med dans under showen – uppenbarligen var det många som kunde texterna till gruppens låtar. Och jublet blev ännu större när Boney M efter att ha lämnat estraden återkom med ett par extranummer.

Uppträdandet i Kittelfjäll var ett av fyra framträdanden i Sverige den här gången och gruppen kom närmast från en spelning i Gällivare.

2002 Den nya liften mitt emot Kittelparken invigs.

2002 Robinson-final i Kittelfjäll

Den 5 januari 2002 avgjordes den säsongen av TV-såpan Expedition Robinson i Kittelfjäll, det året med Anders Lundin som programledare. Jan Emanuel Johansson vann finalen mot Jan Dinkelspiel i det sista örådet uppe på fjället. Efter segern kördes han på skoter ner till hotellet där Kristin Kaspersen väntade tillsammans med många andra.

Att segern var tydlig visade de röster som teve-tittarna ringde in under sändningen. Jan Emanuel  Johansson fick 308 419 av de totalt 520 55 röster.

Ungefär 3,5 miljoner tittare såg finalen.

2003 Tomas Nyberg från Vilhelmina tar över affären i Kittelfjäll – när Konsum inte längre vill driva den – och döper den till Sista Utposten.

2007 Upprustningen av Norgevägen blir klar.

Tanken på Sagavägen började redan på 1930-talet

Den 18 juni 1967 är Sagavägens födelsedag. I och med att riksdagsmannen och före detta kommunikationsministern Gösta Skoglund på gränsen mellan Sverige och Norge förrättade invigningen fick Sverige en ny mellanriksväg och folket i Vojmådalen en förbindelse till Norge och då slapp åka över Tärnaby för att komma till grannlandet.

Men arbetet för att få vägen började redan 30 år tidigare. Både i Sverige och i Norge började man då bygga vägar in mot gränsen.

I Norge blev vägen via Hattfjelldal till Susendal klar först. Sedan kom också vägen till Skalmodal.

I Sverige blev vägen till Färrjaur klar på 1930-talet, men sedan var det länge stopp. Visserligen satsade Vilhelmina kommun pengar på vägbygget, framför allt tack vare den aktive ordföranden i vägnämnden K A Pettersson från Volgsele. Det sägs att han hade många stridbara möten med tärnaborna – Sagavägen går ju på slutet inne i före detta Tärna kommun. Efter hand blev det väg först till Gielas och sedan till Bojtiken. Dock inte en allmän väg. Många från den tiden minns antagligen skylten i Fättjaur ”Här slutar allmän väg”.

K A Pettersson fick en efterträdare i vägfrågan, Alvin Forsén. Under flera år brottades han och kommunen med finansieringsfrågan innan den blev klar. Sedan sattes arbetet i gång under ledning av Alvar Almroth, Vilhelmina. Arbetet med att bygga den sista biten av vägen fram till Skalmodal och gränsen tog tre år. Och den 18 juni 1967 blev Sagavägen verklighet.

Eftersom det under lång tid gjordes ganska litet för att förbättra den förhållandevis smala grusvägen blev den allt sämre. Inte minst vid snösmältningen på våren var den ibland närmast oframkomlig. Allt fler röster höjdes för att få ansvariga myndigheter att agera.

Så här står det bland annat i en skrivelse 1996 (en av undertecknarna var Yngve Lauritz, stark kommunalpolitiker i Vilhelmina i många år och 1996 ordförande i föreningen) från Sagavägenföreningen till Vägverket region norr:

”Vägen har stor betydelse för turismens utveckling i regionen såväl sommartid som vintertid. ” Vidare: ”De problem som finns i dag är vägens dåliga standard på vägsträckan Kittelfjäll-Norska gränsen, cirka 6 mil. Sagavägenföreningen och dess 15 medlemskommuner på norska och svensk sida har under åren arbetat för en förbättring av hela vägsträckningen. På norska sida har stora insatser gjorts. Vägen är asfalterad och klar fram till den svenska gränsen”.

Till sist står det: ”Sagavägenföreningen hemställer därför hos vägmyndigheten att en plan upprättas för insatser på vägdelen Kittelfjäll-Norska gränsen, så att en belagd väg med acceptabel bredd och standard erhålles”.

Ungefär samtidigt skickade bygdeföreningen liknande brev till vägdirektören Dick Jonsson i Luleå, landshövdingen Georg Andersson och dåvarande kommunikationsministern Inez Uusmann.

Uppenbarligen tog det till sist skruv. 2007 invigdes dagens Sagaväg, bredare, belagd och med nya broar/trummor  över bäckar och åar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *